Det finns väl inget som är så frustrerande, som att se hur människor som inte ens lagt en svensk ettöring till skatt, hotar personal på Försäkringskassan och socialtjänsten. Jag satt och lyssna på en arab på försäkringskassan, som skulle ha ut sina barns barnbidrag, trots att dessa alltid går till modern.
Han hotade och skrek och levde faan, så jag gick fram och sa åt honom att gå stilla och tyst annars skulle det bli poliseskort sa jag, samtidigt som jag la fram mina papper till kvinnan bakom disken. Då först troppa han av svärande och förbannande både mig och FK: s personal.
Men han blev utan pengar, och hon bakom kassan sa att det inte var första gången och troligen inte sista heller. Vilka som är så totalt utan hjärnceller att de lämnar ut pengar till någon sådan här människa, är nog inte heller svårt att gissa sig till. Alla goda vänner av att ge bort andras pengar samlas gärna till vänster i politikens labyrint, och väl där är fantasin och kunskapen så ringa att de aldrig hittar ut.
Jag såg någon artikel i Gävletidningen Arbetet, som dock inte gillade den här sortens penningrullning, i och med att det var deras läsare som var med och betalade kalaset. Bland annat någon som kommit hit med mördare från sitt land hack i häl till svenska gränsen innan mördarna vände om.
Men ett halvår senare var det dags för den personen att ta semester och åka hem på skattebetalarnas bekostnad, med ökade bidrag för högre levnadsomkostnader som mat och kläder, och hyran betald på två ställen för att besöka sina föräldrar. Det är så man kan spy, och om jag då skulle kunna göra det på vederbörande, så skulle jag försöka kasta upp så mycket som möjligt.
På 50-talet och långt in på 70-80-talet fanns det rätt gott om människor som bodde i usla hus, både på landet och i staden och släpade sig fram med svår reumatism och annat, och med så dåliga pensioner att de tvingades arbeta med något de orkade med, eller bo i misär. Jag har faktiskt hört att dessa finns även idag, som halvsvälter sig fram och bebor de värst sjuka lägenheterna som finns.
Detta trots att de varken är alkoholiserade eller narkomaner. Men dessa får fortsätta längst ned på samhällsstegen, medan knarkare från muslimska länder får i stort sett det de pekar på. Hur ska inte dessa fattigjon med diagnostiserade sjukdomar känna sig, när deras pengar slinker ner i en knarkande Somaliers fickor, som är för fin att arbeta. Fy faan säger jag, när jag ser sånt.
