NORDKOREA. Det finns en nota som ingen betalar. En skuld till svenska folket som i år har vuxit till nästan tre miljarder kronor. Det här är berättelsen om hur Sverige var först i västvärlden med att odla nära handelsrelationer till Nordkorea – och blev grundlurat.
På sistone har Nordkorea mest gjort sig känt för att utmana världsfreden genom kärnvapenhot. Men för precis 40 år sedan såg många svenskar mer positivt på Nordkorea, som Sverige inledde ett gemensamt äventyr med. Sverige hade i april 1973 som enda västerländska stat erkänt folkrepubliken Nordkorea. I dragkampen mellan kommunism och kapitalism, hade svenska vänsteranhängare krävt erkännandet med argumentet att Sydkorea erkänts redan 1959, och att Sverige måste vara neutralt. I Sveriges Television hade Nordkorea dessutom omtalats som ett ”ekonomiskt under”, och många svenska storföretag välkomnade en ny jungfrulig exportmarknad bakom järnridån.
Militärparad med barn i Mordkorea
Enbart Volvo hade bums efter erkännandet av Nordkorea fått en order på 1 000 bilar. Och räknat i pengar hade erkännandet på kort tid gett beställningar på motsvarande fyra miljarder kronor i dagens penningvärde. Exportörerna var samtidens svenska jättar som Atlas Copco, Asea, Kockums och Alfa Laval.
– Det var en märkligt storskalig satsning som hängde ihop med svensk utrikespolitik med Olof Palme i spetsen, minns Ian Lines som då jobbade på Volvo.
Sveriges jättesatsning i Pyongyang våren 1975 genomfördes enligt planerna, men blev en kommersiell katastrof. Nordkorea lade inte en enda ny order. Ett extra bottennapp var att flera svenska företagare blev utestängda från sin egen utställning under en av mässdagarna då nordkoreanerna enligt Ian Lines ägnade sig åt industrispionage.
Hos de svenska exportjättarna hade Nordkorea bara beställt och beställt. Att landet inte betalade räkningar stod klart omedelbart efter industriutställningen. Erik Zachrison minns att han inte kunde åka hem, eftersom Nordkorea inte ens betalade för maskinerna som skulle bli kvar efter utställningen. Successivt vände sig allt fler av de svenska exportföretagen till Exportkreditnämnden – och fick betalt av svenska skattebetalare. Sveriges fordran på Nordkorea summeras än i dag med löpande ränta, senast 1 januari i år till hela 2 662 miljoner kronor, en exportskuld större än för något annat land.
Läs mer på SvD om denna katastrofala svenska satsningen som vi än idag inte har fått betalt för, tänk på att ”idolen” Palme gick i täten för detta liksom för satsningen på Mugabe vi skrev om igår, den svenska vänstern har varit katastrofalt naiva och godtrogna. Vad värre är, vi gör lika tokiga satsningar idag, numera med hjälp av Alliansen…Mordkorea kunde vi lämna men dagens satsningar görs på hemmaplan och blir betydligt värre att ordna upp.
